2016-10-07

Vi startar ett institut som stöd till landets skolchefer

Det finns ett stort behov av stöd till skolchefer. Därför tar vi initiativ till ett skolchefsinstitut för förskolans och skolans ledare, skriver Stephan Rapp, Cecilia Bjursell, Margareta Serder och Göran Isberg.

Under de senaste åren har riksdag och regering genomfört omfattande reformer för att förbättra resultatet i den svenska skolan. Insatserna har till stor del inriktats på lärare och rektorer medan det däremot inte gjort några särskilda satsningar på skolans huvudman – kommunal politisk eller fristående skolas styrelse.
Istället har styrmodeller från det privata näringslivet fått stort inflytande över hur huvudmannens ledning av utbildning sker, vilket kan ge oväntade och snedvridna effekter.
Vi ser därför att det finns ett stort behov av stöd till skolchefer samt specifik kunskap kring skolchefernas arbete för att förbättra förutsättningarna för huvudmannens styrning av sin skolverksamhet.
De insatser som riksdag och regering har genomfört omfattar allt från policyändringar till kompetensutveckling av personal, kunskapsmätningar och insatser i lärarutbildningen.

Statens arbete har till stor del haft en "centralistisk karaktär", men som Sveriges Kommuner och landsting har påpekat i ett tidigare debattinlägg, finns det en risk att statlig styrning innebär byråkratisering och centralisering: "Men central styrning är ingen mirakelmedicin. Det som ger resultat är istället det envisa och kompetenta arbetet på lokal nivå." (Håkan Sörman, SvD Debatt, 2016-05-15).
Centralisering är inte lösningen.
Istället kan en ökad kunskap om ledarskap i utbildningsorganisationer kan bidra till ett kontinuerligt och kompetent arbete som är anpassat till lokala förhållanden.
I nuläget finns en oro kring den svenska skolan och det finns en fara i att en kritisk nivå i styrkedjan utelämnas och därmed riskerar att skapa ett gap i systemet.
Skolchefer har i sin roll som ledare av förskolechefer och rektorer en nyckelfunktion samtidigt som det finns mycket sparsamt med vetenskap och beprövad erfarenhet kring skolchefernas arbete.

För att stödja skolchefer i deras dagliga arbete tar vi därför initiativet till ett skolchefsinstitut där forskning och utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska stärka skolchefer i sitt ledarskap.
Staten bör tydliggöra att huvudmannens mest centrala uppgift är elevernas kunskapsutveckling samt uttrycka vilka förväntningar som ligger på denna nivå i styrkedjan. Ett sådant tydliggörande med efterföljande förväntningar på huvudmannens högste tjänsteman – skolchefen - kommer att kräva externa stödinsatser.
Då dessa ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet är det naturligt att stödinsatserna leds av ett eller flera lärosäten.
Mot den bakgrunden och efter dialog med bland annat föreningen för Sveriges skolchefer och FoU skola på Kommunförbundet i Skåne har Jönköping University, beslutat att inrätta Institutet för Sveriges Skolchefer (Skolchefsinstitutet).

Institutet, som tar sikte på skolchefens och huvudmannens arbete, startar i januari 2017 och kommer att samarbeta med flera parter varav två är undertecknare av denna artikel. Ledarskap i utbildningsverksamhet är det övergripande temat och här ska institutet verka inom de tre områdena utbildning, forskning och internationalisering.
Det nya institutets insatser kommer att stärka skolcheferna så att de tillsammans med förskolechefer och rektorer kan driva förskolans och skolans förbättringsarbete.
Nu tar vi ytterligare ett steg mot att uppfylla skollagens krav på att ge alla barn och elevers möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Stephan Rapp, vd och akademisk ledare vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University
Cecilia Bjursell, docent i företagsekonomi och föreståndare för ENCELL (Nationellt Centrum för Vuxnas Lärande) och Skolchefsinstitutet
Margareta Serder, vetenskaplig ledare FOU skola, Kommunförbundet Skåne
Göran Isberg, ordförande i Föreningen för Sveriges skolchefer samt utbildningsdirektör i Jönköpings kommun

---

Texten är ursprungligen införd som en debattartikel i Skolledaren, Nr 7/16 2016-09-21

Share this: