Sociala influenser – familj respektive kamratgrupp

Sabina Kapetanovic, doktorand i välfärd och socialvetenskap, HHJ

Sociala influenser – familj respektive kamratgrupp

Såväl familj som kamrater utgör faktorer som både ökar risken för, eller skyddar från drogbruk och beroendeutveckling. Drogbruk antas bero mer av nätverk, medan beroendeutveckling har genetiska komponenter. Både sociala problem i uppväxtfamilj och kamratkontakter med utagerandeproblem predicerar mer drogproblem. Viktiga skyddande faktorer antas vara familjesammanhållning och hur övervakande föräldrar är, medan familjekonflikter är en riskfaktor. Även om kamratfaktorer blir viktigare efterhand spelar även här föräldrars intresse roll, genom hur de kan påverka kamraters inflytande. Att ungdomar tenderar att ha liknande alkohol/drogmönster som sina kamrater är väl känt, men de bakomliggande mekanismerna är inte klarlagda. Tar man över kompisars mönster, eller väljer man kompisar med liknande mönster? Frågan kommer senare att analyseras med sociogramorienterad nätverksanalys, vilket är varför vi i enkäterna efterfrågar namn på deras närmaste vänner. Det övergripande syftet med Sabinas forskning handlar om att förstå ungdomars riskbeteende och sociala nätverkens inverkan på detta. Här studeras exempelvis ungdomars sociala riskbeteende (mobbning och aggression), substansbruk, kriminalitet, sexuellt riskbeteende samt riskbeteende på nätet. Tidigare studier har visat att det är just ungdomsperioden då ungdomar finner sig i nya sammanhang (nya klasser, kompisar osv.) och att ungdomarna testar gränser och riskbeteende ökar.

Eftersom grundläggande sociala relationer visar sig vara av vikt när det kommer till ungdomars beteende, ges här ett särskilt fokus åt föräldrabarnrelationer samt kompisars inverkan på ungdomars riskbeteende. Två studierna ägnas åt föräldrars insyn i ungdomars aktiviteter, där den första fokuserar ungdomars perspektiv gällande vilka strategier som predicerar föräldrars insyn och ungdomars riskbeteende, där bland annat föräldrakontroll och ungdomars egen kommunikation med föräldrarna studeras. Studie två intar föräldrars perspektiv på strategier till insyn och deras inverkan på ungdomars självrapporterade riskbeteende. Här studeras även föräldrars upplevda kompetens som förälder samt närhet till deras barn i relation till ungdomens riskbeteenden. Studie 3 och 4 fokuserar på kompisars inverkan på ungdomens riskbeteende, där den ena studien tar upp klassens inverkan på individens beteende och den andra hur processerna mellan val av kompisar (kompisgrupperingar) påverkar individens riskbeteende.

Kontaktperson Sabina Kapetanovic, doktorand vid forskarskolan för Hälsa och Välfärd vid Jönköpings University. E-post: Sabina.Kapetanovic@ju.se

Dela |