Nyheter

Konferens: Förebygg.nu i Göteborg länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Att vara ung – jubileumssymposium om psykosociala faktorers påverkan på utvecklingen från barn till ung vuxen

LoRDIA var ett av av sju fokusspår under konferensen på Folkets Hus i Göteborg, november 2019. Professor Arne Gerdner sammanfattade 8 års forskning i det longitudinella forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) och därefter presenterades fem forskningsarbeten. Dagen avslutades med ett panelsamtal tillsammans med representanter för skolor som LoRDIA besökt vid datainsamlingar mellan 2013 och 2019.  

Vad påverkar ungdomars livsvillkor? Hur har ungdomar det idag med sig själva, sina vänner, familj, skola och på fritiden? Vilka erfarenheter har de av alkohol och droger? Under fokusspåret presenteras rykande färska studier baserat på information från närmare 2000 ungdomar, deras föräldrar och lärare. LoRDIA är en långtidsstudie av ungdomar och deras utveckling till vuxna. Fokus är på sociala nätverk, skolanpassning, trivsel, psykisk hälsa och bruk av alkohol och droger.

LoRDIAs medverkande på Förebygg.nu

Frida Lygnegård


Frida Lygnegård finalist i Forskar Grand Prix 2019

Frida Lygnegård, lektor vid Avdelningen för rehabilitering och en av forskarna inom LoRDIA-projeket är en av finalisterna i Forskar Grand Prix 2019.

Forskar Grand Prix är Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare. De medverkande tävlar om vem som gör den mest inspirerande och begripliga presentationen av sin forskning på fyra minuter. Tävlingen som pågått sedan 2012 samordnas av föreningen Vetenskap & Allmänhet och arrangeras tillsammans med forskningsråden Formas, Forte, Vinnova och Vetenskapsrådet.

-Det känns jätteroligt att vara en av finalisterna, jag kvalificerade mig genom den öppna onlineansökan som brukar kallas för N.Ö.R.D, vilket står för Nationell Öppen Rikstäckande Deltävling, berättar Frida Lygnegård.

Frida Lygnegårds forskning handlar om vad som påverkar ungdomars känsla av delaktighet. I Fridas doktorsavhandling beskriver hon hur ungdomar som följer grund- och grundsärskolans läroplan skattar sin delaktighet i aktiviteter, både i och utanför skolan samt vad som påverkar deras upplevelse av delaktighet.

-Att presentera sin forskning på fyra minuter är verkligen en utmaning men som finalist får jag coachning för att utveckla min presentation vilket jag kommer att ha nytta av i många andra sammanhang. Det är en ära att ha kommit till finalen och jag ser det som en fin möjlighet att lyfta ungdomarna som har bidragit med sin tid att svara på frågor i projektet och även att visa finansiärer och allmänheten hur forskningsmedlen jag fått har använts, berättar Frida Lygnegård.

Finalen avgörs den 26 november 2019 på Nalen i Stockholm, då de sammanlagt åtta finalisterna får presentera sin forskning framför både en jury och storpublik.

 

Sabina Kapetanovic tar emot Yggdrasil, ett träd i glas, från professor Arne Gerdner och LoRDIA.

Sabina Kapetanovic försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling den 17 maj 2019 på Hälsohögskolan i Jönköping.

Fokus för denna avhandling var att undersöka vilken betydelse som kommunikationen mellan föräldrar och tonåringar, som en del av föräldrabarnrelationen, har för utveckling av ungdomars riskbeteenden.

I avhandlingen undersöktes vilket samband som föräldrars strategier, såsom regler och frågor kring tonåringens förehavanden, har med tonåringars riskbeteenden. Här undersöktes också om ungdomars egna berättande om sitt vardagsliv spelar roll för huruvida de sysslar med riskbeteenden, men också om tonåringars temperament och kön spelar roll för sambandet mellan olika former av kommunikation mellan föräldrar och tonåringar och tonåringars riskbeteende.

Med hjälp av datamaterial från drygt 1500 ungdomar (ålder 12– 15 år) och i viss mån deras föräldrar, från fyra mellansvenska kommuner, gjordes fyra studier i vilka dessa frågor undersöktes. Slutsatser som Sabina kan dra är att både föräldrar och tonåringar bidrar till relationen dem emellan, vilket i sin tur har betydelse för tonåringars engagemang i riskbeteenden, där tonåringars berättande om sitt vardagsliv (öppen kommunikation) verkar spela en framstående roll. När ungdomar pratar om sina aktiviteter med sina föräldrar verkar det bidra till en högre insyn hos föräldrar om deras tonåringars aktiviteter samtidigt som tonåringarna ägnar sig i mindre grad åt olika riskbeteenden, såsom ungdomsbrottslighet och alkohol- och tobaks-användning. Faktorer som gör öppen kommunikation mellan föräldrar och tonåringar möjlig är dels en nära relation mellan föräldrar och deras barn och dels föräldrars självtillit i sitt föräldraskap.

Läs hela avhandlingenPDF (pdf, 4.2 MB) av Sabina Kapetanovic.

 

Karin Boson

Karin Boson försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i december 2018 på Göteborgs universitet.

Syftet med denna doktorsavhandling var att undersöka de yngsta ungdomarnas (från ca 12 till 15 års ålder) erfarenheter av tidigt alkoholbruk och berusningsdrickande och hur det hänger samman med självrapporterad psykisk hälsa (specificerat i denna avhandling som psykiskt välmående och psykiska hälsoproblem) och personlighetsegenskaper.

Barn och ungdomars alkoholbruk, psykiska hälsa och personlighets-egenskaper är tre viktiga faktorer som får betydelse för deras utveckling genom ungdomsåren.

Resultaten från den här doktorsavhandlingen pekar på att det finns könsspecifika mönster av psykisk hälsa och personlighetsegenskaper som relaterar till tidigt alkoholbruk och berusningsdrickande hos ungdomar i tidiga tonår. Det är därför av betydelse att vuxna är medvetna om flickor och pojkars förutsättningar när det gäller deras psykiska mående och personlighet eftersom dessa psykologiska faktorer också är kopplade till tidigt alkoholbruk. Slutligen belyser avhandlingen också vikten av att inhämta ungdomarnas egna uppfattningar om vem de är och hur de mår, oavsett om du är förälder, lärare eller arbetar kliniskt med ungdomar och deras familjer. Först då är det möjligt att anpassa det förebyggande och behandlande arbetet efter ungdomens behov.

Läs hela Karin Bosons avhandlingPDF (pdf, 14.2 MB).

 

Frida Lygnegård fil.dr. i handikappvetenskap

Frida Lygnegård försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i oktober 2018 på Hälsohögskolan i Jönköping.

Det övergripande syftet med Frida Lygnegårds forskning har varit att skapa förståelse för de individuella och miljömässiga faktorer som påverkar delaktighet och ett positivt vardagsfungerande hos ungdomar med funktions-nedsättningar och långvariga ohälsotillstånd. Detta är den första svenska långtidsstudien av vardagsfungerande och delaktighet som inkluderar ungdomar med funktions-nedsättningar inklusive de som följer grundsärskolans läroplan. Avhandlingsarbetet ingår som ett delprojekt i i forskningsprogrammet LoRDIA (Longitudinal Research in Development in Adolescence) som genomförs vid Hälsohögskolan i Jönköping i samarbete med Göteborgs Universitet och som rör psykisk hälsa och tonårsutveckling.

Läs hela Frida Lygnegårds avhandlinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

Russell Turner har publicerat en artikel om sambandet mellan berusningsdrickande, droganvändning och delinkvent beteende i tonåren i den väl ansedda tidskriften Drug and Alcohol Dependence. Studien använder LoRDIA-data från åk 7, 8, och 9 och med en ny statistisk metod som man tidigare inte har använt i Sverige. Resultaten bidrar med nya, säkrare kunskaper kring ungdomars berusningsdrickande, droganvändning, och kriminalitet.

Läs abstract av artikeln och är du intresserad av att läsa hela artikeln kontakta Russell Turner

Russell Turner, doktorand på Göteborgs Universitet

 

European Association for Research on Adolescencelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, EARA 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster hölls i Gent, Belgien 12-15 september 2018. Karin Boson, doktorand i psykologi, Russell Turner, doktorand i socialt arbete, Sabina Kapetanovich, doktorand i välfärd och socialvetenskap och Johan Hagborg, doktorand i psykologi presenterade sin forskning i LoRDIA-programmet Therese Skoog var moderator och Amaranda Van Haan diskuterade deras resultat.

Sabina, Karin, Russell och Johan i Gent.

Therese Skoog var moderator i diskussionen kring Lordia-materialet.

Frida Lygnegård på världskongressen för arbetsterapeuter

Frida Lygnegård, doktorand i LoRDIA och medlem i forskargruppen CHILD vid Jönköping University, medverkade i maj som talare vid världskongressen för arbetsterapeuter (WFOT-2018) i Kapstaden, Sydafrika.

Frida presenterade sin andra delstudie i avhandlingen, baserad på data från LoRDIA. Delstudien handlar om hur individuella faktorer som t ex typ av funktionsnedsättning och faktorer i miljön (såsom som upplevd familjeatmosfär och stöd av syskon) är relaterat till upplevd delaktighet hemma och med kompisar.

Slutsatsen är att exempelvis typ av funktionsnedsättning inte är en enskilt viktig faktor för att avgöra hur delaktig man känner sig hemma och med kompisar. Hur ofta och hur viktigt man tycker det är att vara med kompisar är relaterat till bland annat stöd av syskon och upplevd familjeatmosfär. Interventioner som syftar till att öka delaktighet i vardagen bör därmed inkludera ett familjeperspektiv samt ungdomars egna uppfattningar av delaktighet.

Delstudien genomfördes tillsammans Karina Huus, docent, Mats Granlund, professor och Lena Almqvist, docent.

Läs mer om kongressenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och ladda ner Fridas presentationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

 

Birgitta Ander med chefen för avdelningen för socialt arbete, Thorbjörn Ahlgren


Birgitta Ander, doktorand i socialt arbete vid Avdelningen för socialt arbete på Hälsohögskolan, Jönköping University har framgångsrikt försvarat sin avhandling Ungdomars berusningsdrickande - Vem, var och med vilka? Opponent var professor Ingeborg Rossow från Oslo. Birgitta firades av både vänner, släkt och kollegor.

Läs hela avhandlingenPDF (pdf, 8.7 MB)

 

 

Johan Melander Hagborg

Johan Melander Hagborg, doktorand i psykologi vid den psykologiska fakulteten på Göteborgs universitet, publicerade nyligen en licentiatavhandling genom International Journal of Child Abuse & Neglectlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i samarbete med Kristina Berglund och Clauda Fahlke.

Resultatet från de två studierna som inkluderas i avhandlingen visar att ungdomar med erfarenheter av misshandel och övergrepp löper ökad risk för flera olika typer av negativa konsekvenser i de tidiga tonåren jämfört med jämnåriga utan dessa erfarenheter. Dessa konsekvenser innefattar såväl psykisk ohälsa som att bli trakasserad av jämnåriga, ha mer ogiltig frånvaro samt uppleva en sämre relation med sina lärare. Personal inom vård, socialtjänst och skola bör få utbildning kring konsekvenser av misshandel och övergrepp för att kunna identifiera dessa ungdomar och mobilisera den hjälp och stöd som de har rätt till.

Läs hela avhandlingenPDF (pdf, 668.2 kB)

 

 

LoRDIA-material i bästa kandidatuppsatsen

I samband med den akademiska avslutningen i Pingstkyrkan idag, fick tre studenter ta emot stipendium för bästa uppsats. Bästa uppsats i socialt arbete är Alexander Alterots och Mattias ToivainensAlkoholbruk hos ungdomar i årskurs 8 och 9 - påverkan genom influenser från föräldrar och vänner”. Stipendierna är utfärdade av Kommunal Utveckling vid Region Jönköpings Län.

Stort grattis till Alexander och Mattias för ett väl genomfört arbete.


Sabina Kapetanovic

Sabina Kapetanovic, doktorand i välfärd och socialvetenskap från Hälsohögskolan i Jönköping publicerade en artikel i augusti genom Journal of Family Studieslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i samarbete med Margareta Bohlin, Therese Skoog and Arne Gerdner.

I denna studie undersöks dessa alltid aktuella ämnen, nämligen ungdomars riskbeteende (mobbning, substansbruk och ungdomsbrottslighet) och hur kommunikation förälder-barn kan skydda mot detta.

Hur föräldrar får information om ungdomars aktiviteter, hur ungdomar uppfattar föräldrars kontrollerande beteenden och hur aspekter av kommunikationen förälder-barn skyddar ungdomarna mot involvering i riskbeteende är några av bitarna som testas och diskuteras i artikeln.

Läs artikelnPDF (pdf, 1.5 MB)

 

Frida Lygnegård

Frida Lygnegård, doktorand i handikappvetenskap från Hälsohögskolan Jönköping publicerade en artikel i maj genom Disability and Rehabilitationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i samarbete med Lilly Augustine, Mats Granlund och Margareta Adolfsson.

Denna artikel (delstudie I av IV i Fridas avhandling) avser att beskriva utmaningar som uppstod vid överkodning av den elevenkät som används vid den första datainsamlingen i i LoRDIA, till koder beskrivna i Världshälso-organisationens (WHO) internationella klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa-barn och ungdomsversion. I första hand kodades items som handlade om ungdomars vardagsfungerande och mentala hälsa. Ett flertal utmaningar framkom och dessa beskrivs tillsammans med förslag på lösningar. 

Läs artikelnPDF (pdf, 1.1 MB)

 

Karin Boson

The Junior Temperament and Character Inventory: Psychometric Properties of Multi-Informant Ratings

Karin Boson, doktorand i psykologi från Göteborgs Universitet publicerade nyligen en artikel genom American Psychological Associationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i samarbete med Sven Brändström, Washington University School of Medicine in St. Louis och Sören Sigvardsson, Umeå Universitet. Karin skriver:


"JTCI är ett personlighetsformulär för barn och ungdomar som finns i en barnversion, men också i en version där vårdnadshavaren bedömer barnets personlighetsfunktion. I vår studie ingick det 1046 barn i åldern 12-14 år, samt 654 vårdnadshavare. Syftet med studien var dels att skapa normer för den svenska versionen av Junior Temperament and Character Inventory (JTCI), men också att utvärdera hur pålitligt instrumentet är i bedömning av ett barns personlighetsegenskaper. I analysen jämfördes barnsvaren och svar från vårdnadshavare med varandra och vi kunde se att föräldrar generellt bedömer att deras barn är mer moget än vad barnet beskriver. Vårdnadshavare tenderade särskilt att överskatta deras döttrars upplevelse av självacceptans och självförtroende och underskattade döttrarnas upplevelse av inre oro. Det finns därför risk att föräldrar till flickor riskerar att missa deras behov för känslomässigt stöd. Studien visar att det är viktigt att inkludera barns egna bedömningar av sin personlighetsfunktion, både i forskning och praktik. Resultaten stöder också bruk av olika normer för flickor och pojkar, samt ålderspecifika normer från 12-14år."

Är du intresserad av att ta del av artikeln? Maila Karin Boson direkt.

EMERGING SCHOLAR SPOTLIGHT

Karin Boson har även varit på EARA:slänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster sektion för unga forskare och berättat om sina studier kring Well-being, Mental Health Problems, and Alcohol Experiences among Young Swedish Adolescents: a General Population Study. För att läsa mer, gå till deras hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och se under juli månad.

  

“Det är okej att bli full, men inte för full”

Birgitta Ander, doktorand i socialt arbete, HHJ, beskriver sin forskning i en ny artikel i A&Nlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Alkohol & Narkotika som är en drogpolitiskt oberoende tidskrift, som ges ut av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CANlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster).

Birgitta Ander (Fotograf: Kajsa Juslin)

Dela |

Datainsamling av elevenkäter i våg 3b ägde rum under hösten 2016 och våren 2017.

Lärarskattningen för våg 3b skickades ut våren 2017.

Pilotstudien med enkäten för datainsamlingen i våg 4 har genomförts under våren 2017 i skolor utanför studiens kommuner.

Hösten 2017 genomfördes en datainsamling av elev-enkäter i gymnasiet år 2, våg 4a. Drygt 70 % av eleverna i denna studie-population går på sex olika gymnasieskolor och fick ett personligt besök under hösten 2017. Övriga elever fick enkäten på posten.

Hösten 2018 genomfördes en datainsamling av elev-enkäter i gymnasiet år 2, våg 4b. Nästan 70 % av eleverna i denna studiepopulation går på 11 olika gymnasieskolor och fick ett personligt besök under hösten 2018. Övriga elever fick enkäten på posten.

Under våren 2019 genomförs en intervjustudie med ett urval av elever från våg 4a, den första kohorten. Ca 400 elever kommer att intervjuas.