Den religiösa gemenskapens roll för skolungdomars välbefinnande

Författare: Christian Andréasson och Linnéa Engholm

Handledare: Torbjörn Kalin

Abstrakt

Studien undersöker skillnader i ungdomars välbefinnande utifrån om ungdomen tillhör/är uppvuxen inom en religion eller inte, ungdomars deltagande i religiösa sammankomster samt skillnaden mellan de ungdomar som i huvudsak upplever socialt stöd från sin religion och de som har en mer fundamental uppfattning. Data har inhämtats från forskningsprogrammet Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA) och består av totalt 1231 skolungdomar. Data samlades in av forskarna genom att ungdomarna fick besvara ett självskattningsformulär i ett klassrum vilken analyserades genom univariata och bivariata analyser. Studiens huvudsakliga slutsatser är att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan kristna ungdomar och såväl icke-religiösa ungdomar som ungdomar i den hopslagna gruppen av mindre förekommande religioner (hinduism, buddism etc.). Resultaten visade att kristna ungdomar överlag hade högre välbefinnande än de andra två grupperna. En annan signifikant skillnad återfanns hos de ungdomar som ofta deltog i religiösa sammankomster då dessa överlag hade högre välbefinnande än de som sällan eller aldrig deltar. Inga signifikanta skillnader i välbefinnande gick att utläsa mellan de ungdomar som är religiösa utifrån ett socialt sammanhang och de som är fundamentalt religiösa. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Durkheims teori om anomi och social gemenskap. 

Forskningsfinansiärer:

Vetenskapsrådet, Forte, Vinnova, Formas, Futurum Region Jönköpings län.

Kontaktperson: Torbjörn Kalin, doktorand i socialt arbete, HHJ

Ladda ner PDFPDF (pdf, 648 kB)

Dela |