Encell

2017-12-14

Månadens forskarintervju: Patrik Standar

Det finns gott om undersökningar som empiriskt beforskar mötet mellan individer i olika åldrar men fokus på generation är ovanligt inom pedagogik. Patrik Standar har som mål att titta på praktiska fall av samspel mellan generationer där individernas egen uppfattning om sin generationstillhörighet lyfts in.

Patrik Standar är doktorand på institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet. Patriks fokus i forskningen ligger på arbetslivets pedagogik och vuxnas lärande.

– Ett föränderligt samhälle där så många som möjligt aktivt bidrar förutsätter att individer får möjlighet att utvecklas genom alla livets skeden och som följd finner jag vuxnas lärande både intressant och högst relevant, berättar Patrik Standar.

Han undersöker lärsituationer som innefattar möten mellan olika generationer och de praktiska fallen studeras utifrån ett generationsbegrepp som bottnar i att generation är relationellt och socialt konstruerat. Individen kan tillhöra en mångfald av generationer. Det generationsbegreppet gör det möjligt att analysera olika kontexter och det lärande som uppstår mellan de inblandade individerna.

– Sådana kontexter kan vara där elevstödjare av alla åldrar blir en del av skolans verksamhet, nysvenskar som får hjälp med språkinlärning av frivilliga vid röda korset, vidareutbildning inom företag där erfarenheter ifrån hela livsloppet lyfts in med mera.

Patriks studier kan hjälpa praktiker att skapa en miljö där livslångt lärande hamnar i fokus och där individerna får komma till tals utifrån sina egna erfarenheter. Det kan i sin tur hjälpa till att öka individernas motivation, motverka segregation, förhindra konflikter i lärsituationer och livet i stort genom ökad förståelse av varandras skillnader och likheter i erfarenheter menar han.

– Min forskning erbjuder ett perspektiv på lärandeprocesser som öppnar upp för möten mellan olika individer, oavsett dess ålder men som betonar de likheter och skillnader som råder mellan dem. Det handlar om att erkänna individernas skillnader och erfarenheter utan att för det säga att alla individer är enskilda öar i ett stort hav. Vi rör oss från födsel till grav och längs dess väg inträffar liknande erfarenheter som ger oss möjlighet att känna samförstånd med andra.

Han gör sin avhandling inom pedagogik, men vägen dit har gått via sociologi och etnologi.

– Intresset för vuxnas lärande har vuxit i takt med mitt intresse för den akademiska institutionen i stort men började främst utvecklas under mina ungdomsår i samband med att jag kom i kontakt med en forskare inom etnologi som kom att bli en viktig förebild för mina fortsatta studier och akademiska intresse.

För att individer oavsett ålder ska ha möjlighet att mötas och skapa en gemenskap med utbyte av erfarenhet och kunskap menar Patrik att två områden är extra viktiga.

– Kunskapsinstitutionen som akademin är har möjligheten att vara en brygga där kunskap, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte sätts i första rummet. Akademin kan i dagens samhälle inte vara den enda kunskapsinstitutionen men den kan, om den förvaltas och utvecklas, vara en kvalitetsgaranti för kunskapsutveckling som sker etiskt och med vetenskaplig grund. Som följd av detta är en mycket relevant fråga akademins plats och möjligheter i ett modernt samhälle och då speciellt kopplat till det livslånga lärandet. Men än viktigare är det livslånga lärandet i stort. På vilka sätt kan det livslånga lärandet förstås och hur kan det utvecklas är nödvändiga frågor för att skapa ett samhälle där alla kan bidra under hela livet.

 

Dela |
Patrik Standar

Foto: Linnéuniversitetet