Encell

2017-09-28

Månadens forskarintervju: Katarina Lagercrantz All

Vilka erfarenheter har vuxenelever av den gymnasiala vård- och omsorgsutbildningen inom komvux? Och vilken betydelse har utbildningen haft för dem? Det har Katarina Lagercrantz All undersökt i sin avhandling.

I februari 2017 disputerade Katarina Lagercrantz All med avhandlingen "Delaktighet- och lärprocesser i en yrkesutbildning – En studie av vuxna elevers erfarenhet er av vård- och omsorgsutbildning inom komvux" vid Stockholms universitet. Det var hennes långa erfarenhet av att undervisa den här gruppen av vuxna som väckte hennes intresse att djupare undersöka vad utbildningen egentligen betyder för dem.

En viktig fråga för mig som lärare var vad eleverna fick med sig från utbildningen och vilken form av kunnande och kompetens som utbildningen bidrog med inför det krävande yrkesliv som väntade efter utbildningen. Jag har även kommit att fundera allt mer över vilken påverkan utbildningen har för eleverna i livet utanför arbetet, berättar Katarina Lagercrantz All.

Katarina förklarar att de vuxenelever som hon intervjuat är en heterogen grupp när det gäller ålder, tidigare studiebakgrund, arbetslivserfarenhet och etnicitet. Dessutom är det ett stort antal av eleverna i vård- och omsorgsutbildningen som inte har svenska som modersmål.

Det innebär att många elever i vård- och omsorgsutbildningen börjar studera efter flera års uppehåll och kanske med en tidigare problematisk erfarenhet av skola och utbildning. För ett antal vuxenelever handlar det om att studera på ett främmande språk, i en annan kultur. En stor utmaning är också den praktikförlagda delen av utbildningen, där eleverna möter svårt sjuka och personer med ett stort vård- och omsorgsbehov.

Anledningen till att påbörja en utbildning som vuxen varierar, men för vuxeneleverna i vård- och omsorgsutbildningen kan utbildningen vara en möjlighet att få en anställning och på det sättet trygga sin försörjning. För vuxeneleverna med immigrantbakgrund skapar utbildningen möjlighet att komma in i det svenska samhället.

En del av eleverna har en lång yrkesbakgrund som outbildade inom vård och omsorg och därmed osäkra anställningsvillkor. De behöver då den formella utbildningen för att få en fast anställning, förklarar Katarina.

Behövs forskning efter många förändringar

Den gymnasiala vård- och omsorgsutbildningen för vuxna kan ses som en hybrid mellan yrkesutbildning och arbetsmarknadsåtgärd. Ett viktigt skäl till att studera vuxenutbildningen är enligt Katarina de många förändringar som skett under senare år när det gäller struktur och organisering av utbildningen. En förändring är att utbildningen går i en riktning mot allt högre krav på effektivitet. Detta innebär att vård- och omsorgsutbildningen inom komvux är en relativt kort och kvalificerad utbildning, som samtidigt ställer höga krav på deltagarna.

Även elevgrupperna har förändrats under senare år, med en större andel elever som inte har svenska som modersmål och en stor grupp med en tidigare svag eller problematisk skolbakgrund. Att undersöka utbildningarnas utformning utifrån dessa elevers behov är betydelsefullt, menar hon.

Stort intresse för vuxnas lärande

Katarina berättar om att hon många gånger under åren som lärare har slagits av elevernas engagemang och vilja att genomföra sina studier, samtidigt som kraven på dem har blivit allt mer komplexa.

Mitt intresse för vuxnas lärande bottnar i de olika krav, men också de möjligheter, det innebär för vuxna att studera. Det handlar om att klara av livspusslet, att kombinera studier med försörjning och andra plikter man har som vuxen.

Att som vuxen åter sätta sig i skolbänken kan innebära en förlust av känslan av att vara en kompetent yrkesperson. En av personerna som Katarina intervjuat i sin studie uttrycker det som "att bli liten igen". Ett viktigt inslag när man arbetar med vuxnas lärande är därför validering av tidigare kunskap, menar Katarina. Validering kan ses som ett erkännande för vuxeneleverna och är en möjlighet att ge tillbaka en del av det som elevidentiteten tagit ifrån dem.

Utbildning och lärande innebär förändring, att bli någon annan – en identitetspåverkan på gott och på ont. Det livslånga lärandet och att studera som vuxen anses vanligen som något positivt, en chans till att börja om på nytt. För en del innebär dock utbildning istället ett krav på att lära nytt för att inte hamna utanför arbetslivet och samhället. Att avstå utbildningen eller inte klara av de ställda kraven kan leda till ytterligare skuld- och skamkänslor men även till utanförskap.

Konflikt mellan utbildning och delaktighet

Det praktiker och politiker kan lära sig av Katarinas forskning är att vård- och omsorgsutbildningen inom komvux är en kvalificerad utbildning som ställer höga krav, både på deltagarna och på lärarna. Kompetenta lärare och handledare spelar en viktig roll i utbildningsanordnarnas strävan att erbjuda en individualiserad och flexibel utbildning, samtidigt som eleverna ska inkluderas på arbetsmarknaden.

Att utbildningen ska vara individualiserad och flexibel grundar sig på antagandet att detta är en förutsättning för att vuxna ska kunna genomföra sina studier. Min forskning pekar dock på en viktig konflikt mellan just individualisering av utbildning och att utbildning i hög grad är en delaktighetsprocess, där lärande ska ses som något socialt som sker i ett sammanhang tillsammans med andra.

Katarina förklarar att utvecklingen mot en mer flexibel och individualiserad undervisning därför riskerar att rycka undan själva basen i det som utgör deltaktighetsprocessen för eleverna.

Det finns en risk att stänga ute stora grupper, istället för att möjliggöra utbildning, lärande och delaktighet i samhällslivet. En fråga, som jag hoppas att forskningen kan besvara framöver, är hur det är möjligt att kombinera den individualiserade och flexibla undervisningen med den struktur, organisering och sociala sammanhang som är viktig för vuxenelevers lärande, avslutar hon.
Dela |

Katarina Lagercrantz All, doktor i pedagogik.